Lost days, lost nights
Dagar som gått och nätter som flytt. Likt finkornig sand rinner det i väg. Jag har försakat så mycket, saker som varit så betydelsefulla har du tagit i från mig. Jag blir så arg på mig själv att din makt gör mig så nedbruten, skottskadad, söndermosad, trasig..........VARFÖR?
Vad är det du vill mig? Varför unnar du inte mig att leva ett liv i fred och bara vara. Du i ditt sjuka sinne klarar inte det, du klarar inte av att se mig vara glad och leva det du tycker ett mycket bättre liv än du själv. Jag lyckades men du står kvar och tuggar och spyr din galla över det som inte passar dig. Du kontrollerar och manipulerar din omvärld. Mig rådde du aldrig över men nu har jag fått sota för det under en lång tid, du bestämde dig en gång att plåga sönder mig, varför?
Jag får aldrig svar på den frågan, ingen får ett vettigt svar på den frågan för det finns ingen svar mer än att ditt sjuka sinne gjort dig maktgalen och förvridit din verklighetsuppfattning. Dina utsagor och konspererande teorier är absurda. Är det ingen som kan genomskåda det hela och ifrågasätta vad det är du säger? Om jag hade varit precis en sådan person du beskriver mig som hade jag inte varit där jag är i dag. Hade det du säger om mig stämt hade det för länge sedan uppdagats. Det värsta är att det är inte mig du gör mäst illa, men det har inte din förmåga och begrepp förstånd nog att inse och förstå.
Många efter mig har fallit offer för din sjuka framfart. Du säger dig själv vara den som alltid ställer upp och finns till hands, ja men vart fan är du då? Fatta obekväma beslut ingår, men vart är du då? Du leker och larvar på en nivå som är obegriplig för vuxna människor. Glöm inte att de runt dig växer upp och börjar se med egna ögon.
Jag kan svara på alla dina frågor, men möt mig då och ställ dom till mig. Men det gör du inte, då är du feg och hittar på nya lögner, är du rädd för att dina myter skall slås hål på? Är du rädd för att en gång få stå till svars för det du har ställt till med? Eller är det bara så sjukt att det du säger är det du tror på själv, då är det riktigt illa ställt.
Att känna obehaget om vad som sägs om mig känns i bland mer, anndra dagar lite mindre. Vart planterar du dina frön och vem talar du med? Jag vet inte det, det jag vet är att du smider dina planer hemma i din kammare och har alltid en baktanke om det hela. Du vill se mig död, det har du talat om för mig.
Många har sett det hela som en konflikt, jag har aldrig kännt att det ordvalet har passat. Jag har ingen konflikt, jag är utsatt för ett maktspel. Konflikt är när man är oense om en sak och då båda hävdar sin rätt. Det här handlar om makt över mig och då kan man fråga sig efter hur lång tid och vilka handlingar som ska göras för att det ska övergå till kriminella handlingar? Jag ser det hela så klart och tydligt, jag är styrd precis som de runt mig. Är inte det nog så illa och straffbart? Att sprida lögner och förtal är kriminellt. Kanske måste det gå den juridiska vägen för att få ett slut, kanske är det nu dax att dra i nya växlar, kanske är det så..........
Måste orka vidare, jag måste............
Stay alive.
Såg tv programmet Svensk Maffia i går, säger bara tack Sveriges socialtjänst för att ni avlat fram dessa monstruösa individer. Grabben säger det ju själv,"det var när jag satt på behandlingshem som jag började fundera på att bli gängledare. Jag ville bestämma över andra". Är det vettigt att tuta ihop ungar på alla dessa HVB hem som formligen blomstrar? Är det vettigt att ungar med noll självkännsla tutas ihop och lär sig av varandra och kommer där i från inskolade i en ny värld där man måste vara en jävel för att känna att man är någon?
Han berättar om alla dom skolor han gått på men bara inte klarat av att studera.
Gissar att han var en av dom stökigare typen av elev som ingen orkade med och soc inte hade fantasi nog att kunna hjälpa.
Han säger själv att killarna i hans gäng har ganska pricis lika bakgrund som han själv. Det säger mig att det är en typ av ungar som hamnar i den här svängen. Är dte då så förbannat svårt för samhället att mota Olle i grinden och hitta lösningar för att kunna avstyra det hela i tid ? Det var ca 7-8 killar som satt i lägenheten under intervjuen. Hur mycket av skattekronorna har redan förbrukas på dom? Och hur mycket skattekronor kommer det fortsätta att rinna ut i sanden, helt onödiga resurser och pengar ?
Varför inte sattsa stenhårt FÖRE man kommer dit hän? Jag lovar att man långt tidigare har kunnat se att det skulle gå galet för alla dom här grabbarna, kanske redan på förskolenivå, det är då den stora peningpåsen ska fram och det är då det måste få kosta. Och jag tror att det i långa loppet blir billigare för samhället. Jag tycker att det är i den här frågan man kan spegla i vilen typ av samhälle vi lever i, det är här man kan se vilket socialtvälfärdsträsk vi har, trots att det helatiden ska låta som att vi är ett fint välbärgat land som tar hand om dom som faller ur den socialanätet. SKIT SNACK!
Vi kan inte lalla på i den här takten längre, vi kan inte sitta lugnt tillbaka och se hur det växer på träd med utstötta trasiga människor, det går inte. En ny reform i hela Socialtjänst Sverige för fan! Nytänkande och samlade krafter med energi och en vilja och kunskap om att kunna hjälpa. Inför legitimerade socialsekriterar, och begår man misstag ska legitimationen dras in och man kommer aldrig att kunna sätta sin fot på ett socialkontor igen. Man måste förstå att det är människor man möter, och då menar jag på riktigt för hur många tusen gånger har jag inte hört orden alla är unika och behöver olika stöd och hjälp. Floskler säger jag då. Man måste förstå detta på riktigt och inse vad det betyder. Och man måste tro på människors egna resurser och krafter. Man kan inte förutsätta att personen man möter ljuger och hittar på. Ger man tillit så får man det också tillslut. För att våga tro på detta innebär det att man som yrkesversam måste ha en enorm personkännedom om sig själv, också en enorm självkännsla.
Ja kära nån, nu ska jag ta en kopp kaffe och sluta grubbla för en stund. Har en del saker att fixa under dagen, kanske, kanske blir det bra ändå snart är det sommar.
.
Ingått förbund med satan.
MÖTE
MÖTE
MÖTE.............ett litet möte........ett större MÖTE.
Man kan lessna ur för mindre saker måste jag säga. Att ständigt vara upptagen i möten med människor som i sin tur inte förstå vad det hela handla om. Förvånas, förbluffas över saker som är fullständigt naturliga i situationen mötet handlar om, ändå ska det misstänkligöras, frågas och bara ödslas tid på saker som har varit uppenbara och självklara för mig de senaste 13 åren. Nu har kanske poletten trillat på sin plats, under det senaste mötet dryftades saker som fick mig att förvånas till det bättre hållet. Det måste ju ha varit nästan övermäktigt för er i den här situationen, det är inte lätt att i frustration orka, oj ja det är en lång tid i kris, ni har gett allt....är fragment av meningar som uttalades.
Ett tvärtt omkasdande i från att säga, ja men det har är ju bara din sanning, jag kan ju inte veta eftersom det bara är du som säger så här, det är märkligt att jag har hört helt anndra saker i från det anndra hållet.....osv. Nu plötsligt uttalas det jag äntligen har stridit för att få höra. Vi är bekräftade i det vi så hårt slitit för. Men det tog allt för många år, aldeles för lån tid. Så många tårar som kunde ha sparats, så många nätter som vi kunde ha fått sova. Så många saker i livet som kunde ha undvikits. Så mycket tid som spillts bort på fullkommligt onödiga händelser, bara någon hade lyssnat. Bara någon hade vågat, bara någon kunde ha ifrångått sitt normtänkande och förutbestämda meningar om vad de sig trott det sett och sakt sig förstå.
Men jag kan inte och ska inte vara bitter. Jag måste se det vi ändå har vunnit på det här. Varje dag knyter vi band som aldrig kommer kunna brista. Varje dag uppskattas små ting som ingen anan kanske kan förstå att man känner en enorm glädje för. Vi är sanna människor som sett livet i från sidor som ni aldrig kommer att snudda vid, detta gör oss ännu mera unika. Detta gör oss till människor som inte dömer, inte ser saker svart eller vitt,vi har en förståelse för händelser i livet som är ganska unika. Det har vi upptäckt många gånger under resans gång.
Grunden till det hela är att vi aldrig har tvivlat, vi har aldrig någonsin låtit oss styras av saker vi inte själva trott på. Vi har bevarat det människovärde vi har rätt att känna. Vi har burit våra huvuden högt. Vi har vägrat låta någon ta det i från oss. Och kanske är det nu så att det är pay back time nu. Det kanske är dax för de ursäkter vi förväntar oss?
Den dagen för så länge sen när jag bad dom om hjälp ingick jag ett förbund med satan, så har det kännts ända tills nu. Nu är det vi som styr nu är det dom som vackert får stå med mössan i handen. Jag kommer ALDRIG kunna se ett försvarbart ursäktande för deras handlande. Jag ska nu lära dom hur man gör. Nu är det dax att dom börja jobba lite, nu är det i deras ögon det ska lysa av förtvivlan, nu är det deras puls som ska höjas, det är deras frustration som ska lockas fram. Vedergällning? Nej inte alls, bara en tjänst för att dom aldrig mer ska göra en enda individ och familj lika illa igen.
Jag står säkert på min scen. Jag har talets förmåga, jag har ordets makt, jag har kunskapen som jag inhämtat under resans gång. Kunskaper ingen kan ta i från mig eller änns ifrågasätta.
Jag ska nu mangla men inte skövla. Jag ska gör det snyggt och med musik. Ingen kommer någonsin att glömma mig och det jag har att säga.
Smina keep on rocking.
