sminasfina

  <------------------  Smina har feber och svidigt i strupen.


Ja nog känner man sig en aning utslagen. Kroppens temp är över det normala och det huttras, svettas om vartannat. Är ju ingen livskatastrof som så, är bara så jävla tråkigt. Men plötsligt kom den bekanta kännslan, den där kännslan som jag inte kan pressa fram utan som måste komma av sig själv, talar om skrivklådan.

Och varför kom den nu då helt plötsligt och aningen olämpligt? Att ligga i soffan och skrivar främjar inte ergonomifrökens all undervisning om det där med så viktigt det är att tänka på när man jobbar vid en dator. Kännslan kom kanske för att jag nu inte orkar göra så mycket mera än att fundera och sova mellan varven.

Och vad ska jag skriva om så här i från sjuksängen(läs soffan),kanske min glädje över alla play kanalerna så att man kan kolla på vad man vill på nätet. Det är ju kanoners. Har nyss haft lite samvaro med Leif GW och hans program Veckans Brott. Ett 15 år gammalt rånmord avhandlas med proffessor Leifs väldigt enkla, kanske lite brutala sätt att beskriva saken på förtjusar mig. Vilken kunskapskälla och vilken sympatisk person som igentligen gömmer sig bakom det där fasaden av rutig skjorta och jaktväst. Vet att han sa en gång att han inte intresserar sig för personerna som så, utan brottets uppkomst och tillvägagångssätt. Tycker att det lyser igenom, tycker bara väldigt synd om de annhöriga som troligen tolkar den gode Leffe som en iskall person utan kännsloliv alls.

Något som jag beundrar honom för är att han också kan säga att han faktiskt i bland kan ha fel, även om det enligt hans statestig är väldigt sällan. Det ger mig en kännsla av stor respekt och vördnad för en människa och i detta fallet Leif som person.

I går kväll före febern bröt ut på riktigt så surfade jag lite på You Tube, kom in på Dio och en del av de stora namnen i hårdrocksvärlden som på olika vis hedrade Dio, och plötsligt bröt mina tårar ut. Kanske var jag aningen svajig och väldigt gråtmild då termostaten i kroppen knorrade. Men det känns så otroligt stort. Och jag tror ingen som ängnar sig åt hårdrock på något vis inte har påverkats av Dio. Alla de stora artisterna hedrade han under sina konserter, dels för den fina personen han var och all den musik han gav till oss alla andra levande väsen´i hela världen. Jag tycker så otroligt mycket om alla människor som på olika vis lever och brinner för det dom tror på. Alla som på olika vis står upp för sin sak och kämpar för det. Alla vardagshjältar och alla dom som blir upptäckta och sprider sitt budskap över världen, jag vill passa på att ge er en extra cred för att ni är dom ni är och jobbar och kämpar för allt det ni tror på.

Sen kan jag grubbla mig grå på det som sker i Libyen. Världsbilden håller på att förändras och jag ser de kamplystna människorna kämpa med livt som insatts för att få leva ett liv i frihet och demokrati. Helt otroligt!
Nästan så att jag skäms över att Svenskarna inte har begrepp och förstånd nog att förstå vad demokratin vi lever i betyder, och hur många människor som dagligen käpmar för sin frihet. Jag blir illa berörd över att vi här inte värdesätter det vi har mer och förstår att en demokrati måste hållas levande, den sköter sig inte själv eller är självklar. Så snälla ni om ni nu tycker att rösta på valdagen är betydelselös och tänker skita i det så gå iaf till vallokalen och gör en blank röst. Tycker att det är det minsta vi kan göra för dom som dagligen kämpar för sin frihet med livet som insatts. Det är inte bara en politisk handling när det gäller regering, det hela handlar också om att stå upp för dom som lever förtryckta och i diktaturer som vi är helt utestängda i från att ha inblick i. Att förvalta våran rösträtt och visa vägen för dom som varje dag käpar i den övriga världen.

Undar just vad jag mer har funderat på under febertopparna och dess fysiska påverkan som frossa och svett anfall? Jo just ja, varför ska det vara så jävla tråkigt och tungsamt att städa? Det är ju så roligt och trevligt när allt är klart. Är det för att det är ett jobb som är otroligt lönlöst för att man efter några dagar får starta om på ny kula? Såg dokumentären om Lisbet Palme. Under frågan där intervjuvaren talade om hur hon och Olof hann med livet och  tre små barn, om de hade hjälp hemma så blev hon väldigt undvikande och flackig i sin blick. Svaret blev väldigt undvikande och så sa hon att det kanske dom hade i bland.

Ja men VA FAN!!! Är det så farligt att erkänna det då trots sitt politiska ställningstagande för Socialdemokratin? Är man Sosse så är det helt politiskt inkorrekt med hemhjälpt och köpta tjänster. Är det något värre än att man anlitar en snickare som ska renovera huset? Tycker inte jag. Oavsett vad man har för politisktillhörighet så tror jag bestämt att det där med städning och barnpasning är stundvis väldigt betungande och har man kronor eller prioriterar det i sin ekonomi så vad fan spelar det för roll? Jag tror ju inte att socialdemokraterna tycker att det är roligare att städa än vad moderaterna gör. Samma lika med snickaren, en del har råd eller prioriterar att köpa en snickares tjänst, precis så är det väl med städhjälp och barnpassning? Endel vill det och har den möjligheten andra inte, ska det vara så svårt? Har en vän med städfirma, som driver det företaget precis som vilket företag som hellst och tjänar pengar på det. Har också en vän som driver egen firma inom hantvärkaryrket, är det någon skillnad på dom två? Inte alls, jag beundrar dom båda som vågar, vill och gör det dom gör. Ingen av dom är mer eller mindre värda i mina ögon och framförallt kan jag inte se att någon av dom är särskillt förtryckta och båda är lika värdefulla för mig.

Tycker att sossarna har underminerat detta med pigdebatten helt åt helvete. Dom har ju verkligen inte hjälpt till att ge det hela större status utan mer förfulat det hela. Att sen kränka männsikor och förtrycka dom är lika FEL oavsett vad det handlar om, om det nu är en städerska eller någon annan. Vi har regler i Sverige som ska följas för vilken arbetstagare som hellst, där kommer ingen undan. Alla ska värdesättas för det dom utför i sitt arbete, alla måste få höra vikten av deras betydelse och alla ska ses som värdiga människor, och det tycker jag verkligen inte sossarna har bidragit till under den sk pigdebatten alls. Om inte ännsLisbet Palme vågar tala om att hon och hennes man hade städhjälp på 70-talet så vete väl fan vart det hela har spårat ur.

Tror nog att det hela handlar om en grundsyn på människovärde hos alla, oavsett vilket yrke man än nu sysslar med. Tycker att det där med människors lika värde har övergått till en ren floskel som är väldigt lätt att spotta ur sig, men när det verkligen kommer till krita hur är det då? Jag är inte heller en fullfjädrad fördomsfri individ, men jag har det hela som en levande fråga med mig ständigt och jag jobbar ständigt med det.

Ett färskt exempel är när det kom in en AT läkare med sjal, antar att hon var i från Eritrea eller något liknande, det han jag aldrig utreda. Jag tänkte genast men så bra, den här läkaren kommer göra sitt yttersta. Hon har en sjal som hon måste försvara och omedvetet eller inte så måste hon inte bara vara en bra läkare pga sin härkomst, hon har även en sjal på sig som hon måste försvara och visa mer än någon annan att hon faktiskt kan.
Sällskapet jag hade med mig tänkte helt tvärtt om, ooohhhh en utlänsk läkare som inte kan svenska och här ska man nu försöka förstå varanndra och behöva förklara allt igen.

Det visade sig att den kvinnliga läkaren kunde perfekt svenska och gjorde ett kanon jobb. Och efteråt samtalade jag med mitt sällskap om det hela. Och vi skrattade åt våra väldigt olika synsätt. Mitt sällskap och jag var rörande överens om att det verkligen var en knäpp på näsan för ett uppvaknande. Den här gången var det inte jag som han tänka så, men det kunde lika gärna ha varit så. Talade också om att så som jag han tänka verkligen inte är något som bara kommer av sig själv, det har tagit mig många långa funderar stunder att komma fram till saken. Och då skall också tilläggas att ingen av oss någonsin har rasistiska åsikter alls, det hela handlade mer om tidigare erfarenheter och referensramar  under många långa år inom sjukvården. Det hela handlar om ett enormt tuggande för många läkare där det handlat om att förklara gång, på gång, på gång...........

Avslutar detta här och nu och grubblar vidare i min sjuksäng. Kanske kommer jag på något mer som jag vill dela med mig av till er i världen. Hej på en stund.